Urinblåsecancer: Fakta, symtom och behandling

Urinblåsecancer är en cancersjukdom som utgår från slemhinnan i urinblåsan. Den visar sig ofta genom blod i urinen och täta trängningar. Tidig upptäckt ger goda chanser till effektiv behandling, från lokal kirurgi till läkemedel och, i vissa fall, större operation.

Symtom och när vård bör sökas

Diagnosen urinblåsecancer drabbar främst äldre personer och är vanligare hos män, men kan uppstå hos alla. Sjukdomen varierar i aggressivitet. Vissa tumörer växer ytligt och kan behandlas lokalt, andra tränger djupare in i blåsväggen och kräver mer omfattande behandling. Gemensamt för alla former är att tidig diagnos förbättrar prognosen.

Det vanligaste tidiga symtomet är blod i urinen, synligt eller upptäckt med teststicka. Blodet kan komma och gå. Ibland saknas smärta, vilket gör signalen lättare att förbise. Därför bör synligt blod i urinen alltid tas på allvar och utredas.

Andra tecken kan vara:
– Täta urinträngningar och behov av att kissa oftare än vanligt
– Sveda vid miktion
– Bråttomkänsla utan att mycket urin kommer
– Återkommande urinvägsinfektioner som inte svarar på behandling

Symtomen liknar vanliga besvär i urinvägarna, men kombinationen, eller ihållande besvär trots behandling, motiverar snabb utredning. Personer över 50 år, rökare eller den som arbetar med kemiska ämnen har högre risk och bör vara extra uppmärksamma. Akut vård behövs om urinflödet upphör, om stora mängder blod eller blodklumpar syns i urinen eller om svår smärta tillstöter.

Riskfaktorer och hur de kan påverkas

Rökning är den största påverkbara riskfaktorn. Tobaksrök innehåller ämnen som filtreras till urinen och irriterar blåsslemhinnan. Slutar en person röka minskar risken både för att insjukna och för återfall efter behandling. Rökstopp lönar sig i alla sjukdomsstadier.

Yrkeseexponering för aromatiska aminer och vissa färgämnen, som förekommer inom exempelvis gummi-, färg- och tryckindustri, ökar risken. God ventilation, skyddsutrustning och regelbunden arbetsmiljöuppföljning minskar exponering. Tidigare strålbehandling i bäckenområdet och vissa läkemedel kan också bidra, liksom långvarig irritation i blåsan, till exempel vid kroniska infektioner eller efter långvarig kateterbehandling.

Ålder och biologiskt kön spelar roll. Sjukdomen är betydligt vanligare hos äldre och hos män, men kvinnor diagnostiseras ofta senare eftersom symtomen kan misstas för återkommande urinvägsinfektioner. Uppmärksamhet på blod i urinen är därför central i alla grupper.

Kunskap om rättigheter under vårdtiden är också betydelsefull. Rätt till fast vårdkontakt, ny medicinsk bedömning, rehabiliteringsplan och anpassning på arbete eller studier är lagstadgade delar av cancervården. Närståendes roll ska inte underskattas; informerade och delaktiga anhöriga minskar stress och underlättar återhämtning.

För den som vill fördjupa sig, få stöd av andra drabbade eller engagera sig i påverkansarbete finns ideella patientorganisationer med medicinsk expertis knuten till sig. Ett exempel är Blåscancerförbundet, som samlar patientberättelser, nyheter om behandlingar och praktisk vägledning. Mer information finns hos blascancerforbundet.se.